Sedan stiftelsen blev till år 2017 har åtskilligt hänt på forskningsfronten vad gäller vagusnervstimulering. Vi på Stiftelsen är stolta över att vi kunnat bidra till den utvecklingen.
Detta är vad vi kunnat genomföra tack vare alla generösa donationer:
KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
I Sverige beräknas uppemot 700 000 personer ha KOL. Sjukdomen kännetecknas av att luftflödet i lungorna är ständigt nedsatt på grund av förträngning av de yttersta tunnaste luftrören, vilket gör det svårt syresätta blodet. Enkelt uttryckt lider patienterna av ständig andfåddhet.
Den dominerande orsaken till KOL är rökning – närmare 90 % av alla som får KOL är, eller har varit, rökare under en längre tid. KOL går inte att bota, men motion och luftrörsvidgande läkemedel kan förbättra livskvaliteten och bibehålla lungkapaciteten. Sjukdomen är individuell, och vissa har inga större besvär medan andra gradvis försämras – då ofta med dödlig utgång.
Studien bedrevs 2017–2018 på S:t Görans sjukhus under ledning av Karin Sandek, specialistläkare i internmedicin med inriktning mot lungsjukdomar och disputerad på KOL. I studien inkluderades 12 patienter med ren KOL, d.v.s. utan kronisk bronkit eller astma. 9 patienter fullföljde studien. Patientgruppen bestod av både män och kvinnor i ålder 59 till 79 årmed KOL av svårighetsgrad 2-3 på en MRC-skala(MRC är ett frågeformulär där graden av dyspné, eller andfåddhet, mäts/skattas av patienten själv på en 5-gradig skala).
Patienterna fick totalt 10 INMEST-behandlingar, 3 i veckan under drygt 3 veckor.
Resultaten visade att:
- 8 av 9 patienter skattade att deras KOL-sjukdom var förbättrad efter genomgången behandling.
- 4 av 9 patienter hade minst ett stegs förbättring på den 5-gradiga MRC-skalan.
- I snitt var förbättringen på 6-minuters gångtest 4,5 % (18 meter) men 4 patienter hade förbättring på upp till 10 – 20 %.
- 4 av 7 patienter visade signifikant förbättring av lungkapacitet (100 ml eller mer) mätt med spirometri.
Noterbart är att patienterna beskrev att förbättring började ske efter 6 – 7 behandlingar av de totalt 10 de fick. Utifrån den kunskap vi har idag är det troligt att ett utökat antal behandlingar skulle förstärkt resultaten ytterligare.
Subjektiv förbättring av andningen beskrevs av några patienter bestå många månader efter avslutad behandling.
Eftersom KOL-studien var för liten för att med statistisk säkerhet visa på positiv effekt av INMEST, och därmed kunna publiceras, var tanken att fortsätta med två större studier – en med KOL-patienter och en med KOL/astma. Tyvärr visade det sig mycket svårt att hitta patienter med enbart KOL, vilket gjorde att fortsatta studier pausades för att kunna fortsätta när lämpliga patientgrupper hittats.
Vår målsättning är att under 2025, själva eller i samarbete med annan forskningsgrupp, fortsätta studierna. Denna studie planeras bestå av 100 patienter som får 3 behandlingar under minst 6 veckor d.v.s. 18 behandlingar. Studien ska också vara placebokontrollerad.
Intressant observation
I den ovan nämnda KOL-studien undersöktes tre patienter med ultraljud av hjärtat, inriktat mot lilla kretsloppet (lungkretsloppet). Detta visade att INMEST-behandling sänkte trycket i lungkretsloppet till normal nivå. Det är välkänt att KOL-patienter har ett förhöjt tryck i lilla kretsloppet. Eventuellt är normaliseringen av trycket en förklaring till att KOL patienterna mådde bättre och detta kan därmed vara en viktig pusselbit för att förstå sjukdomen och hitta effektiva botemedel. En annan möjlig förklaring är att det vid KOL i regel finns en kronisk inflammation som ger upphov till svullnad i den drabbade vävnaden (luftvägarna). Möjligen ger den kända inflammationsdämpande effekten av vagusnervstimulering med INMEST en minskad svullnad i luftvägarna varpå luften flödar lättare till och från lungorna.
Torra ögon (DED, Dry Eye Disease)
Torra ögon är ett vanligt ögonproblem som drabbar 10–15 % av alla vuxna och tilltar med åldern. Orsaken till problemen kan vara olika sjukdomar men kan även ha andra orsaker. Stiftelseledamöter Jan-Erik Juto och Fredrik Källmark kom fram till att INMEST potentiellt skulle kunna fungera som behandling av DED, vilket ledde till att en studie påbörjades.
Pilotstudie torra ögon
2018 startades en randomiserad dubbelblindad studie ledd av Fredrik Källmark på Källmarkskliniken. Totalt 36 patienter ingick initialt. Hälften av patienterna fick riktig behandling och hälften placebo tre gånger i veckan under två veckor.
En analys visade lovande resultat för gruppen som fått aktiv behandling, varför beslut togs att hela gruppen skulle få 6 behandlingar till, så att alla patienter därmed skulle få minst 6 äkta behandlingar var. Studien byggdes på och det blev till slut 43 patienter som ingick varav 35 fullföljde under 2018–2019.
Ny analys av data visade förstärkt effekt efter utökning av antalet patienter och förlängd behandlingstid med INMEST. Beslut togs om att utöka antalet patienter till 100. Amendment-ansökan lämnades in till etisk kommitté och godkändes. Covid-19 pandemin gjorde dock att den utökade studien kunde startas först hösten 2021 och slutföras 2022. Totalt inkluderades 72 patienter varav 65 fullföljde studien.
Resultaten visar att INMEST vid 6 tillfällen minskade symtomen av torra ögon och att effekten förstärktes efter 12 behandlingar. Mätt med den primära utfallsvariabeln (Ocular Surface Disease Index, OSDI) minskade symtomen i genomsnitt med 40% efter fyra veckors regelbunden INMEST. Studien är inte publicerad.
Uppföljande studie torra ögon
I en större ny studie, ledd av Abilion Medical Systems AB, inkluderandes patienter med torra ögon där de fick behandla sig regelbundet med INMEST i hemmet. Studien är dubbelblindad, randomiserad, placebokontrollerad studie. Studien genomfördes på olika kliniker inriktade på behandling av torra ögon i Sverige och Danmark. Studien är därför godkänd av Läkemedelsverk och etisk kommitté i både Sverige och Danmark.
INMEST-stiftelsen delfinansierar denna studie, som omfattar cirka 100 patienter och pågår sedan hösten 2023. Hälften av patienterna behandlar sig med INMEST och hälften med placebo tre gånger i veckan under sex veckor. Uppföljning avslutas tre månader efter sista behandlingen. Studien rekryterar inte längre fler patienter och preliminärt planeras publicering av resultaten under våren 2025.
Studie kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS)
ME/CFS, även kallad kroniskt trötthetssyndrom, är en allvarlig, systemisk, kronisk sjukdom som påtagligt försämrar livskvalitén hos dem som drabbas. Sjukdomen debuterar ofta i samband med en infektion.
Studien som omfattade 31 patienter var en dubbelblindad, randomiserad, placebokontrollerad studie som genomfördes 2018 – 2019 vid neurologiska rehabiliteringskliniken Stora Sköndal. Den initierades av överläkare medicine doktor Per Julin och Petter Brodin, numera barnläkare och professor i pediatrisk immunologi. INMEST gavs av personal på den aktuella kliniken.
Patienterna fick antingen aktiv INMEST eller placebo två gånger i veckan under de första fyra veckorna, varefter alla patienter fick aktiv INMEST två gånger i veckan under de efterföljande fyra veckorna.
Ingen behandlingseffekt sågs på fatigue. Däremot rapporterade både gruppen som initialt fick placebo och gruppen som alltid fick aktiv INMEST minskade sjukdomssymtom, mätt med ett frågeformulär.
I frågeformuläret skattade patienterna 14 vanliga ME-symtom på en 5-gradig skala (inga, mild, måttlig, svår och outhärdlig): ömma lymfkörtlar; hjärtklappning; feber; ortostatisk yrsel; irritabel tarm; sömnstörningar; domningar och parestesi; ledvärk; allmän smärta; ömhet i kroppen; koncentrationssvårigheter; minnesproblem; frossa och svettningar och huvudvärk.
Förbättringen mätt med denna skala var ungefär dubbelt så stor i gruppen som fick aktiv INMEST jämfört med dem som fick placebo, under första halvan av studien. Under resten av studien när alla patienter fick aktiv INMEST, fortsatte båda grupperna att förbättras, och återigen var förbättringen mer uttalad i den grupp som hela tiden fått aktiv INMEST. Symtomlindringen i gruppen som hela tiden fått aktiv INMEST var från studiens början till avslut (efter 16 behandlingar med INMEST) ~30 % och detta var en statistiskt signifikant mer uttalad symtomminskning jämfört med den grupp som fått placebo under första halvan av studien (p=0.00003). Symtomlindringen som sågs i båda grupperna efter behandlingsperioden kvarstod under de följande tre månaderna.
För att kunna studera hur upprepad INMEST-behandling påverkar kroppen togs blodprover innan studiestart, efter fyra veckors behandling och efter åtta veckors behandling med INMEST. Det gjordes en rad avancerade analyser från blodproverna. Bland annat studerades sammansättningen av immunceller och vilka ytstrukturer de hade med så kallad masscytometri. Därtill undersöktes proteiner i blodet med hjälp av Olink-analyser med användning av tre så kallade ”paneler” mätandes proteiner av betydelse vid inflammation respektive för cellernas ämnesomsättning och nervsystemets funktion. Man gjorde även så kallad mRNA-sekvensering för att bestämma i vilken utsträckning olika gener uttrycktes.
Studien visade att den mest uppreglerade genen med INMEST var UBE2H, som stimulerar ubiquitin-medierad nedbrytning av dysfunktionella proteiner. Därtill ökade INMEST genuttrycket av SIRT1, en responsväg som motverkar oxidativ stress. Det sågs också en förbättrad energiomsättning i så kallade mononukleära celler (som omfattar flera typer av celler i immunsystemet). Därutöver var IL-17A ett av de proteiner som minskade mest efter INMEST-behandling, och IL-17A tros bidra till kronisk inflammation.
Slutligen sågs efter med INMEST en ökad andel specifika regulatoriska T-celler och en minskad andel effektorceller. T-cellerna är viktiga för att upprätthålla balans i tarmen, och effektorcellerna är kända för att samverka med mikrober i tarmen och främja inflammation.
Denna studie är publicerad 2023 i Oxford Open Immunology och kan läsas gratis i sin helhet på:
https://academic.oup.com/ooim/article/4/1/iqad003/7126430
Studie av inducerad strålskada i hjärnan vid behandling av hjärntumör hos barn
Barn som i ung ålder får cancertumör i hjärnan och måste få radioaktiv bestrålning av hjärnan får ofta kvarstående hjärnskador som en följd av den långvariga inflammation som uppstår genom bestrålningen. Den initiala inflammation som uppkommer efter bestrålning av hjärnan är till nytta för patienten. Men bestrålningen ger också en fortsatt inflammationsaktivitet i hjärnan som är skadlig för den kognitiva utvecklingen (förståndsutvecklingen). Därför bestrålas inte barn under 4 års ålder.
När Jan-Erik Juto och Klas Blomgren, professor och överläkare i pediatrik vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, träffades uppstod en diskussion om INMESTs inflammationsdämpande verkan. Detta ledde till att två studier initierades för att undersöka om behandling med INMEST kan minska inflammation i hjärnan efter strålbehandling. Bidrag för studierna söktes och beviljades av Barncancerfonden.
Studien påbörjades 2017 vid KI. Forskningsledare är Klas Blomgren.
Denna typ av tidiga studier kan av naturliga skäl inte göras på barn utan sker i första hand på råttor och möss. De studier som nu utförts påvisar signifikant aktivitetsminskning hos microgliaceller (stark indikator för minskad inflammation i hjärnan) efter upprepade (3 – 4 st) behandlingar med INMEST. Behandlingarna gavs under narkos i 2 veckor efter att strålbehandling med 10 Gray givits. Resultaten tolkas som en stark signal för minskad inflammation i hjärnan efter behandling med INMEST.
Det andra projektet studerade inflammation i en råttmodell för hjärnskador i nyföddhetsperioden (perinatal asfyxi). Djuren vistades enligt detta studieprotokoll i syrefattig miljö. Studien visade att inflammationen minskade av INMEST och att den neurologiska funktionen förbättrades av behandlingarna i honor, men inte i hanar.
De två olika projekten är i slutfasen av manusförfattande där Klas Blomgrens forskningsgrupp beräknar publicera resultaten under 2025.