Tillsammans gör vi skillnad!
Vi är övertygade om att INMEST är en behandling som kan hjälpa tusentals patienter till ett bättre liv. Men för att nå dit krävs studier, och sådana kostar pengar att genomföra.
Alla donationer, stora som små, går till forskningen kring INMEST. Tillsammans kan vi visa världen att INMEST är en effektiv behandling för alla tillstånd med autonom obalans.
Du bidrar till forskningen genom att trycka på donationsknappen här intill och följa instruktionerna.
Är du intresserad av att ge ett bidrag, men vill ha mer information, kan du alltid kontakta oss på [email protected]
Därför kostar studier så mycket
Det finns flera anledningar till att medicinsk forskning är kostsam. Ytterst beror det dock på kvalitetskrav – forskningen måste helt enkelt genomföras på ett sådant sätt att resultaten går att lita på.
Det innebär bland annat att studien behöver vara tillräckligt stor, det vill säga att den görs på tillräckligt många patienter. Det innebär också att studien ska vara ”randomiserad” och “dubbelblind”.
”Randomiserad” betyder att patienterna slumpmässigt antingen får läkemedlet eller den metod som ska testas, medan andra patienter – får overksam behandling (placebo). Vilka patienter som får behandling respektive placebo bestäms genom en sorts lottdragning. På så vis kan studien visa vilka effekter som beror på läkemedlet eller metoden, och vilka som beror på slump eller placeboeffekt.
”Dubbelblind” betyder att varken patient eller den personal som genomför studien vet vem som får behandling och vem som får placebo. Så gör man för att säkerställa att inte den ena eller andra gruppen av patienter bemöts annorlunda än den andra, vilket skulle kunna förvränga studiens resultat.
Dubbelblindheten är dock inte alltid så lätt att åstadkomma. Det gäller ju att placebobehandlingen ser ut och känns precis som “the real deal” för både behandlare och patient. Först när det problemet är löst går det att genomföra studien.
Slutligen ska blodprover, skattningsformulär och så vidare samlas in och analyseras. Detta gör varken sjukvårdsinrättningarna som genomför studien eller företaget som står bakom behandlingen. Istället är det en extern part utan eget intresse av studiens resultat, som utför analyserna och de statistiska beräkningarna.
Sammantaget kräver alltså en väl genomförd studie en ganska omfattande organisation. Därmed blir också kostnaderna avsevärda.
Vagusnerven i genomskärning
Medicinsk studie steg-för-steg
1. PLANERING
Konsten att ställa upp en hypotes
Varje studie börjar med att ställa upp den hypotes som ska testas. ”Om vår behandling fungerar som vi tror, bör behandling av sjukdom X ge effekten Y på symtomet Z.”
Det gäller alltså att bestämma sig för vilken sjukdom som ska behandlas, vilket symtom som först och främst ska studeras, och hur detta ska mätas. Hur stor effekt man förväntar sig av behandlingen på det viktigaste symtomet, den så kallade “primära utfallsvariabeln” bestämmer också hur många patienter som behöver ingå i studien. Förutom sjukdomssymtom kan den primära utfallsvariabeln vara till exempel något värde som kan påvisas genom blodprov eller annan mätutrustning.
Det är också väldigt viktigt att noga beskriva vilka patienter som ska ingå i studien. Detta kallas ”inklusionskriterier”, en lista som specificerar vilka patienter som ska ingå i studien. Ålder och livsstilsfaktorer är exempel på saker som kan vara viktiga att ta hänsyn till. Likaledes behöver man definiera vilka patienter som diskvalificeras från att ingå i studien, de så kallade ”exklusionskriterierna”, som exempelvis kan vara andra sjukdomar patienten har.
Utöver den primära utfallsvariabeln brukar man också ha en eller flera sekundära utfallsvariabler. Detta är då oftast andra viktiga sjukdomssymtom, hur snabbt sjukdomen fortlöper eller överlevnad.
2. BUDGET
När det är fastställt hur många patienter som behöver ingå i studien, vilka analyser som behöver göras och hur lång tid patienterna ska följas upp behöver en budget utformas. Då tar man in offerter på vad det kostar att genomföra de olika delarna i studien. Exempelvis kan man anlita en CRO (contract research organizer) som koordinerar många saker i studien. Man kan välja att anlita en enhet för kliniska prövningar, för att genomföra studien där. Ett annat alternativ är att genomföra studien på lokala kliniker, såsom Källmarkskliniken, eller offentliga verksamheter såsom universitetssjukhus.
När man beslutat hur studien ska genomföras, inklusive var den ska göras, kan man fastställa budgeten. En tumregel är att det kostar 100.000 kr per patient per år som hen deltar i en studie. Vill man göra en studie på 30 patienter där varje individ följs upp under totalt ett år kostar studien alltså tre miljoner kronor att genomföra.
När finansiering för att täcka kostnaderna i budgeten är säkrad kan man gå vidare till nästa steg.
3. ETIKPRÖVNING
Extern kontroll av studien
Det finns ett omfattande system för att säkerställa kvalitén och etiken i medicinsk forskning. Inga patienter får utsättas för onödiga eller oförsvarliga risker. Den bedömningen ska förstås inte de som vill genomföra studien göra, så studiedesignen ska godkännas av Etikprövningsnämnden och Läkemedelsverket. Efter godkännande ska studien också anmälas till Biobanksregistret, samt registreras på offentlig hemsida, exempelvis clinicaltrials.gov
4. GENOMFÖRANDE
Patienter och procedurer
Hur många patienter som stämmer in på inklusionskriterierna påverkar hur snabbt studien kan fyllas. Ofta behöver man rekrytera patienter på flera kliniker och/eller under lång tid.
Hur långt och komplicerat genomförandet av studien blir beror alltså på flera faktorer. Patientens besök på kliniken ska dock gå till på samma vis oavsett var och när hen deltar i studien. Annars kan resultaten påverkas av faktorer som inte har med själva behandlingen att göra, vilket skulle motverka hela syftet med studien.
Under studiens gång måste det alltså säkerställas att patienten sköter sin behandling enligt föreskrivet schema, träffar läkare och sköterska med bestämda intervaller, och lämnar de prover studien specificerar.
5. AVSLUT
Analys och artikel
När den sista patienten har avslutat sin behandling är det dags att analysera resultaten. Då samlar ofta en forskningssköterska ihop all rådata, som sedan sänds iväg till det företag som ska göra analysen och sammanställa studiedatan.
När de statistiska analyserna är klara tar forskarnas arbete med att skriva en vetenskaplig artikel vid. Artikeln publiceras vanligen i en medicinsk tidskrift efter så kallad ”peer review”. Det innebär att några av tidskriftens experter går igenom artikeln och säkerställer att den – och forskningen den utgår från – håller måttet. Först då publiceras artikeln.
Utifrån artikeln bildar sig andra forskare och läkare en uppfattning om läkemedlets eller behandlingsmetodens fördelar och nackdelar. Ofta ger artikeln också ledtrådar till vilka ytterligare studier som kan behöva göras.
Bli donator och håll dig up to date!
Alla som donerar pengar till stiftelsen får vårt nyhetsbrev. Det utkommer varje kvartal och redogör för den senaste forskningen. Vi publicerar naturligtvis studieresultaten när de kommer, men det blir först efter att den vetenskapliga artikeln publicerats. Innan dess vet ju inte ens forskarna själva vad studien visar för resultat.
I väntan på resultaten får du reda på hur det går med ansökningar, hur studiedesignen ser ut, tankarna som ligger bakom de designval som gjorts och hur det går med rekrytering av patienter. Kort sagt får du en inblick i allt det arbete som ingår i en välgjord studie!
Av var och en efter sin förmåga
Hur mycket pengar var och en kan avvara till forskningen varierar. Vi är djupt tacksamma för alla bidrag, hur små eller stora de än är.
Ditt bidrag gör skillnad, oavsett belopp!
Pengar är inte allt!
Om du tror på INMEST kan du hjälpa till på andra vis än att själv donera. Ju fler som känner till stiftelsen, desto fler donatorer kommer vi få. Så berätta gärna för vänner och bekanta om INMEST. Sprid länken till vår sajt i dina sociala kanaler. Det är mycket värt i längden.