Vägen till hjärnan går via näsan!
Allra längst upp i näshålan finns nerver som utgör ett slags bakdörr till hjärnans inre. Det utnyttjar INMEST för att påverka delar av hjärnan som annars är svåra att komma åt. Genom att stimulera dessa nerver kan vi påverka hjärnan från utsidan!
Kroppen gör det mesta per automatik
Hjärtat, andning och matens passage genom mag-tarmkanalen – det mesta i kroppen som inte styrs av viljan, styrs av det autonoma nervsystemet. Därför är det inte så underligt, att störningar i det autonoma nervsystemet kan ge en hel mängd olika symtom.
Hjärnans hypotalamus är en slags styrcentral för balansen i autonoma nervsystemet. Det består i sin tur av en sympatisk- och en parasympatisk del, som båda går till bland annat hjärta, blodkärl, lungor, mag-tarmkanal och körtlar. Parasympatikus och sympatikus har motsatta effekter på dessa organ. Obalans mellan delarna i autonoma nervsystemet, dysautonomi, kan leda till vävnadsskada och sjukdomssymtom.
Länge har det varit svårt att behandla sådana störningar. Numera kan man aktivera det parasympatiska nervsystemet genom att operera in en elektrisk stimulator på vagusnerven, vilket har visat ha effekt vid bland annat epilepsi och depression. Ett annat tillvägagångssätt är att med elektrisk stimulering vid ytterörat, aktivera parasympatikus via nervtrådar som löper där.
INMEST är en lika enkel som sinnrik lösning på problemet att kraftfullt stimulera autonoma nervsystemets parasympatiska gren utan kirurgi eller allvarliga biverkningar. Och hemligheten sitter i näsan! Längst upp i näsan sitter nämligen ett kluster av nerver, som bokstavligen bor granne med de delar av hjärnan, som reglerar det autonoma nervsystemet. INMEST utnyttjar den kopplingen som ett slags bakdörr till hjärnan.
INMEST ersätter inte de behandlingar med framför allt läkemedel som används idag. Men det kan vara ett viktigt komplement för alla dem, som inte uppnår tillfredsställande effekt av sin nuvarande behandling.
Metoden är idag patenterad i bland annat USA, Europa/EU och Kina.
Så går det till
1
Själva behandlingen är tämligen odramatisk och sker med en liten apparat, något större än en eltandborste.
Apparaten innehåller en batteridriven pump, som pumpar luft in i en smal slang.
2
I änden av slangen sitter en liten sluten probe, eller blåsa, som är gjord av tunn plast.
Patienten startar apparaten och för upp proben i näsan, så att den ligger an mot nervklustret längst upp i näshålan.
3
Därefter slår hen på behandlingsläget. Då fylls proben med luft.
Genom att höja och sänka lufttrycket får apparaten proben att pulsera med hög frekvens.
4
Vibrationerna som uppstår stimulerar nervändarna i näshålan – som i sin tur stimulerar det autonoma nervsystemet.
Behandlingen tar totalt 20 minuter (10 minuter per näshåla) och utförs tre gånger per vecka.
Autonoma nervsystemets två delar
Sympatikus
Det autonoma systemet består som sagts av två delar, sympatikus och parasympatikus.
Sympatikus har med stress och ansträngning att göra. Det gör oss redo för fysisk ansträngning, bland annat genom att höja blodtrycket och släppa fram adrenalin. Rent evolutionärt är det alltså kopplat till ”fight or flight”, men det är inte bara när vi blir arga eller rädda som vi har nytta av det. En idrottare som står vid startlinjen och hoppar på stället, frustar och pustar och kanske slår sig i ansiktet eller på låren, gör sitt bästa för att stimulera sympatikussystemet.
Parasympatikus
Den delen av autonoma systemet som framför allt stimuleras av INMEST är dock parasympatikus. Det är den del som är förknippad med vila.
Parasympatikus är normalt som allra mest aktivt när vi sover. Då sjunker hjärtfrekvensen och andningen blir lugnare. Nivån av stresshormoner i kroppen sjunker, samtidigt som halterna av må-bra-hormonet oxytocin stiger. Matspjälkningsapparaten stimuleras och kroppens olika läknings- och återhämtningsprocesser fungerar som bäst.
Hypotalamus och vagusnerven
Balansen mellan autonoma nervsystemets två delar styrs av hypotalamus. Detta sker med signaler, som via hjärnstammens så kallade vaguskärnor, går från hypotalamus vidare till vagusnerverna. Dessa går i sin tur vidare till kroppens inre organ, bland annat hjärta och mjälte.
En behandling med INMEST påverkar det här systemet, vilket märks på att vi kan se parasympatiska reaktioner i stora delar av kroppen.
Vår erfarenhet är att den omedelbara effekten av INMEST är parasympatisk aktivering i form av minskad hypertoni, normaliserad vilopuls och lugnare andning. Ännu intressantare är dock de långsiktiga effekter som uppstår vid upprepad behandling. Bland annat går det att se påverkan på regulatoriska T-celler, en slags immunceller vars uppgift bland annat är att slå av immunreaktioner efter att en infektion är bekämpad.
Enkelt uttryckt leder denna påverkan till att immunförsvaret “lugnar ner sig”. Vi har sett att INMEST har antiinflammatorisk verkan och att det minskar autoimmun inflammation vilket även setts med andra behandlingar som med elektriska impulser stimulerar vagusnerven. Vi tror därför att INMEST har positiva effekter vid en hel rad sjukdomar som på olika vis involverar ett överaktivt immunförsvar.
Fokusområden nu och i framtiden
Ögonsjukdomar
Att just ögonsjukdomar är högprioriterade för stiftelsen har två huvudsakliga anledningar. Den främsta är att det är så många som drabbas. Även om vi bara räknar med torra ögon räknas de drabbade i Sverige i hundratusental. Till detta kommer alla andra sjukdomar och besvär som kan drabba ögonen.
Den andra anledningen är att ögon är förhållandevis lätta att studera. Studier på ögonsjukdomar är därför ett bra sätt att öka det vetenskapliga stödet för Inmest, vilket är en förutsättning för att metoden ska slå igenom.
Vi har redan genomfört en pilotstudie vid torra ögon. Abilion, företaget som står bakom utrustningen som används vid INMEST, har sedan gjort ytterligare en studie, som vi delfinansierade, på patienter som lider av ögontorrhet. En bidragande orsak till sjukdomen är sannolikt dysfunktion av de parasympatiska nerver som styr tårkörtlarna.
Resultaten av studien är lovande, och just nu pågår en multicenterstudie som förhoppningsvis kommer att bekräfta resultaten från pilotstudien. Det kan bli en milstolpe i att etablera INMEST som behandlingsform, eftersom torra ögon drabbar mellan 5% och 34% av befolkningen.
Läs mer om torra ögon på 1177.
Hjärnan och centrala nervsystemet
Det autonoma nervsystemet styrs från hjärnan, så det faller sig naturligt att vi vill studera hur Inmest påverkar sjukdomar i hjärnan. En studie om strålinducerad hjärnskada hos barn med hjärntumör är redan genomförd.
Alexander Juto bedriver just nu arbetet med att kartlägga graden av autonom dysfunktion i olika organ hos patienter med ALS. Ett viktigt mål är att utföra en klinisk studie för att utvärdera INMEST som behandling av autonom dysfunktion vid ALS.
Inom stiftelsen pågår diskussioner om vilka ytterligare områden och sjukdomar som ska prioriteras i det vidare arbetet.